KANSKE FINNS ROMANTIK I MISSLYCKANDET
känslorna kroppen (skalet)
jag trivs inte med er
och jag spolar tillbaka tiden
de där ögonen är lika klara som de
var då
det är inte mina
josefin tror du på ödet?
sandra: ibland vet jag inte vad jag tror på,
men ödet måste väl ha någon del i våra liv.
man vet kanske inte vad man vill tro på
jag hade, jag menar har, länge funderat på att prata en vän jag inte pratat med på ett år
men det slutar alltid med att jag kommer på anledningar till att inte göra det
idag så tänkte jag ringa men insåg att jag hade raderat hennes nummer
jag letade igenom hela mitt rum, slängde en bok efter den andra ur bokhyllan och kunde inte hitta den som jag har skrivit upp nummer och adresser
men till slut så hittar jag den i alla fall
den ligger längst ner i en låda
jag hinner inte tänka så mycket men slår numret med #31# innan
för jag ville inte riskera att hon inte skulle svara om hon såg att det var jag
men hur som helst så gick det ganska många signaler
jag tänkte svarar hon nu så pratar jag nu
hon svarade inte
jag ringde 20 minuter senare och det kändes som att hur många signaler som helst gick fram
hon svarade inte den här gången heller
och det enda jag tänkte var att det här kanske var meningen
kanske var det ödet men jag brukar säga att jag inte tror på det
men jag vet att hon tror på det i alla fall
det kanske påverkar lite jag vet inte
det fåniga med det här är att vi går i samma klass
jag ser henne varje dag men ändå
så vågar jag inte säga hej fråga hur mår du
sitta bredvid henne
saker som man aldrig trodde skulle hända kan hända
utan anledning också
bara för att man var dum för stunden liksom
och jag vet för många säger det
det är bara att bryta isen
men liksom skulle det vara så enkelt så hade jag ju gjort det
nu så vet jag inte
hon svarade inte trots att jag ringde två gånger
men hon hade å andra sidan kunnat göra vad som helst
hon kanske bara var i ett annat rum kanske hade på ljudlöst kanske bara inte svarar när dolda nummer ringer
vem vet
vem vet någonting
överhuvudtaget
(förlåt för en långa oväsentlig kommentar)
livet är fullt av mysterier och jag önskar verkligen att allt hände av en anledning
vissa dagar är rent ut sagt fördjävliga och då vill jag att de ska vara det för att nästa dag
ska bli helt underbar och då uppskattar man det
mer kanske jag hoppas det i alla fall men just nu
så flyter allt bara ihop i mitt huvud och dagarna blir till en enda lång trots att jag sover emellan dem så blir jag aldrig pigg
kanske finns det en mening med det också
att jag ska vilja vara hemma i helgen och kanske händer det något då som är positivt
för det kan ju inte bara hända negativa saker hela tiden
det går inte
det måste bli balans i tillvaron och för alla människor
annars lär man gå under och livets mening (om det nu finns någon) försvinna
jag vet inte
jag tror att jag tror på ödet eller så vill jag bara tro på ödet
för att tro på någonting eftersom jag inte tror på gud
min kompis köpte en bok på akademibokhandeln idag när vi gick därifrån så pratade vi om att planera sin ekonomi
och att man kanske inte borde köpa saker som man egentligen inte behöver
och då sade hon att jag vet inte ens varför jag köpte den här boken jag behöver den inte och samtidigt så svängde hon lite med påsen
precis efter att hon hade sagt det sista så går det hål i botten av påsen
boken flyger ut på marken i en vattenpöl
där ligger den och vi skrattar för att det är så läskigt och komiskt på samma gång
sen låter hon den ligga
och båda vi var övertygade om att det var meningen
det låter bättre att säga att det var meningen att en sak skulle hända än att det var ödet
fast jag vet inte
är det samma sak eller är det inte det?
jag säger hellre att det var ödet än meningen
tror jag för det känns bättre
och synd på en bok. verkligen. även om man inte borde köpa saker man inte behöver.
