PARANTES

Det råkar vara så att jag tappat bort en liten del av mig själv men hittat tillbaka till en annan. Att inse felen i rörelsen är alltid lika svårt. Abstinensen som bor i min kropp växer sig större med varje dag som går. Och när jag vet vad du gjorde när jag sov, börjar kroppen skaka när jag ser dig. Patetiskt nog.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0